En vanlig dag på arbetsförmedlingen?

Informationrik tavla om kurdernas kamp och ockupanternas vidriga barbarism

For the first time!

Imorgon är det 2 fester, den ena PKK´s 30 årsfest och den andra kurdiska klubben Pushi. Jag tänker gå på båda festerna och se om jag lär mig mer om kurder och deras kultur, dans och politik.

Ser ni en en lång, smal svensk kille med 2 riktigt jobbiga finnar på pannan, säg gärna hej. =)
Laters...

GARA i intervju med Bozan Tekin

Bozan Tekin - Gerillans överbefälhavare

Intervjun nedan kommer från en spansk webbsida, GARA, och har översatts av Mizgîn (Rastî) till engelska och sedan av mig till svenska.

Av Karlos ZurutuzaBozan Tekin mottog oss med ett leende och en vänlig handskakning vid vår ankomst till en av de mest anspråkslösa byarna i Qendil. Han är intresserad av förfarandet som har gjort det möjligt för oss att övervinna informationsblockaden som införts av den kurdiska autonoma regeringen i södra Kurdistan och bjuder in oss för att sitta ner och på sedvanlig te. I detta hus med ett tak av trä och halm erkände Tekin sig vara en beundrare av ryska klassiker och inte minst av George Orwell, vars alla verk han [Tekin] påstår sig ha läst. Förmodligen hade han mycket mer tid under de 20 år som han tillbringade i turkiska fängelser.

Han slår på sin laptop och vill ge oss några bilder tagna av turkiska soldater som han nyligen anskaffat. Han anger inte om de [bilderna] hade nått en kurdisk värnpliktig eller om de [gerillan] hade lagt beslag på dem från en turkisk soldat, död eller levande. I bilderna finns stridsvagnar och helikoptrar i militära förläggningar; unga soldater som poserar med tunga vapen nära den turkiska flaggan eller bredvid organ från gerillan av PKK, vars tarmar de har slitit ut. "Låt hela världen se den," ber Tekin oss. [För att se bilderna klicka här. VARNING! Dessa bilder kan väcka stort obehag! Varning för känsliga tittare!]

För intervjun förflyttar vi oss bort från byn för att undvika kartläggning och bombning av turkiska krigsflygplan. Två av gerillan följer med oss, en kurd från Damaskus och en kurd från Sirt (norra Kurdistan). Vi tar med oss kameran och stativet, och de likaså. Vi spelar in befälhavaren och de oss. Det är överenskommelsen.

Den turkiska armén har trappat upp attackerna mot Qendil under de senaste veckorna. Vad tror du är orsaken?

Erdogans AKP har förlorat sin prestige, av den anledningen genomförs dessa operationer. De [AKP] har svikit islamisterna, turkar och kurder som röstade på dem, och nu vill de söka stöd bland nationalister. Dessutom har PKK utfört många operationer framgångsrikt och detta har underminerat moralen av den turkiska armén. Å andra sidan, vi är bara några månader ifrån valet i Turkiet, så partiet vid makten kommer att användas väl så att det inte råder några tvivel om styrkan i deras "kamp mot terrorismen."

Men du säger att de är helt utplacerade och borta ifrån lägren.

Det stämmer. Situationen har inte påverkat oss, men vi har anpassat oss till det. I dag har vi nästan 10000 krigare och vår kapacitet på gensvar är större än någonsin. Varken Alexander den store eller Saddam Hussein kunde kontrollera den här regionen, och det är uppenbart att Erdogan och hans generaler inte heller kommer kunna göra det.

Utöver gerillan verkar det som att människor har mobiliserats även i större städer i norra Kurdistan. Är detta ett nytt uppror av kurder i Turkiet?

Utan tvekan. Människor på gatan har svarat på den tortyr som drabbat vår ledar Abdullah Öcalan. Han blev torterad både fysiskt och psykiskt, och har upprepade gånger sagt att han föredrar att dö än att bli förolämpade. Han har låsts in i 10 år och berövats alla sina rättigheter. Men vårt folk fortsätter att stödja honom och i ökande takt mobiliserar sig mer. Efter den senaste tortyren, reste Erdogan till Amed (Diyarbakir) och fann en stad förlamad av strejken. Responsen har varit enorm i Wan (Van), Colemêrg (Hakkari), Mus ... Folk har sagt "nog" och gick ut på gatorna. Den kurd som reagerar nu är en gerilla.

Men Erdogan är ordförande för "Civilisationernas Allians" tillsammans med Rodríguez Zapatero. Vad tycker du om detta?

Det är minst sagt ironiskt att någon som klagar på assimilering av folk som en "abnormitet", ignorerar, berövar alla rättigheter och förtrycker 20 miljoner kurder i det egna landet. Zapatero är därför delaktig i den råhet som drabbat vårt folk och det borde få en att tänka på både honom och andra europeiska ledare. Zapatero och Erdogan leder ett falsk projekt som det falska Turkiet i sin tur söker efter att att lura EU. Helt enkelt, de gick med på att utrota kurderna.

PKK har kämpat i årtionden. Fick det något?

PKK har ideologiskt kämpat i 35 år och med vapen i 30 år, under ledning av Abdullah Öcalan. Vi har sträckt fram en hand mot fred mer än vid ett tillfälle men Turkiet har svarat oss med undantagstillstånd. Det finns ingen skillnad mellan de turkiska generalerna och Franco eller Salazar. Vi kämpar mot turkisk börda och det är mer än uppenbart att det har skett en betydande förändring i attityden bland folket. Kurderna skämdes för sin kultur, att vara kurd. Tills vi lärde oss att vara "bästa turkar" i skolan. Men Apo (Öcalan) lärde oss att känna oss inte bara som kurder utan även som människor. Vårt folk har blivit medvetna om sin egen existens och att vi i stor utsträckning står i skuld för vår ledare, Abdullah Öcalan. Han öppnade dörren och vi kommer att stödja honom ända ut till den dag han dör.

Drömmer du om ett självständigt Kurdistan?

Vi bedriver en demokratisk konfederalism. PKK är en internationalistisk rörelse och har många andra nationaliteter bland sina krigare. Bland oss finns det kurder, men även ryssar, tyskar, armenier ... och även turkar. Vi är inte nationalister, kämpar inte för en stat, men för våra rättigheter och vår frihet. Vi kämpar mot imperialismen och vi tror på verklig demokrati som bygger på socialism och samexistens mellan folken. Vi har alltid bott tillsammans med perser, turkar och araber, och vi tror att vi kan fortsätta att göra det men på ett fredligt sätt.

Men kurderna har kämpat sinsemellan tills nyligen och är fortfarande splittrade.

Det är sant. PKK var i krig mot Barzani:s KDP som i sin tur har varit i krig Talabani:s PUK. Vi har skapat KCK (Kurdistans Samhällsunion) för att samla kurderna i Turkiet, Irak, Syrien och Iran till en enda sammanslutning som främjar demokratiska och socialistiska ideal. PJAK i östra Kurdistan är en av dess beståndsdelar och kämpar för att ersätta teokratin i Teheran med en federal regering som respekterar rätten för alla folk i Iran. PYD finns också, det viktigaste partiet bland kurderna i Syrien, som delar de ideal av Öcalan. Dessutom är både Barzani och Talabani medvetna om stödet av KCK:s idéer i södra Kurdistan.

Vad är det första steget mot en lösning av denna konflikt?

Den turkiska regeringen måste dra sig tillbaka eller förhandla om fred med oss. PKK blev mycket stark under 90-talet och idag är det inte bara gerillan utan hela [dess] folkgrupp. Vi har 22 suppleanter i parlamentet i Ankara och turkarna står fortfarande fast vid att det inte finns några kurder i Turkiet. Lagarna är inte till någon nytta i Kurdistan eftersom kriget fortfarande pågår.

Skulle Turkiets inträde i EU förbättra saker?

Om Turkiet var tvungen att anpassa sig efter den europeiska modellen av demokrati, givetvis. Tyvärr har ingen europeisk regering räckt fram sin hand till oss ännu. Turkiet intresserar Europa och USA på grund av dess marknadspotential och framför allt för sitt strategiska läge, vilket ger det en betydande roll i Nato. Ankara bombarderar oss med hjälp av information om vår situation som USA erbjuder. Så länge ingen förändring av detta sker kommer vi fortsätta att vara offer för den katastrofala västerländska politiken i mellanöstern.

Just nu anser både EU och USA er som "en terroristgrupp.

Den turkiska konstitutionen nämner inte kurderna. Arresteringar och tortyr förekommer på daglig basis. Ankara:s förtryck under de senaste decennierna har krävt tusentals förstörda byar och fyra miljoner fördrivna. Av den mångfald kurder som har mördats finns cirka 5000 döda genom "bisarra omständigheter", många av dem offer av det smutsiga kriget i Ergenekon, iscensatt av samma turkiska stat. Du hade Guernica, vi har Diyarbakir, Mus, Sirnak, Wan ... Och de som saknas kommer fortsätta att upptäckas. Europa anser oss som "en terroristorganisation" sedan år 2000, eftersom den turkiska regeringen styr tillgångar av västerländsk information. Folket, de europeiska parlamentarikerna, skulle ha att komma hit och se vad som händer med egna ögon.

Tack http://farqini.blogspot.com

”Vi ska förvandla ert tortyrhål till ett universitet.”

Alan är uppvuxen i norra Kurdistan. Redan som 15-åring talade han för kurdernas sak, kämpade öppet för yttrandefrihet och läste förbjudna böcker om sitt folk. Flera av kamraterna greps och blev slagna av polisen. Till slut också Alan. När han under gymnasietiden satt två år i fängelse var han utsatt för ren tortyr. Men de värsta elchockerna stod militärpolisen för när han var 19 år. Tretton dagar i sträck, sex timmar varje kväll.

Det enda ärr han kan visa upp är en svag, vitaktig fläck på ovansidan av handen.

– Cigarettfimpning, säger Alan och det ser nästan ut som om han ler.

Ändå svarade han ”tack, jag mår bra och vet inte varför jag är här” när han första gången pratade med en psykiater på öppenmottagningen i en svensk förort. Och när sedan doktorn replikerade ”jaha, då har du väl inga problem, då?” var det nära att Alan försvann ur sikte för vården. Men Sofie Bäärnhielm, en annan psykiater på mottagningen, hade ­intresserat sig för så kallad transkulturell psykiatri och såg något helt annat hos flyktingen.

– Jag uppfattade en ung man som mådde väldigt dåligt, inte var pigg på att ha kontakt med psyket och inte alls förstod vad vi kunde göra.

När Sofie Bäärnhielm träffade Alan ägnade hon mycket tid åt att förklara hur en psykmottagning i Sverige fungerar och hur hon själv arbetar med samtalsterapin. Det handlar om att skapa kontakt, säger hon, och bygga upp ett förtroende. För medan hon visste vad det betydde att Alan hade mardrömmar, var orkeslös och kände sig annorlunda hade han själv ingen aning om att hans ­reaktioner var typiska för ­posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

– Det dröjde ett par gånger ­innan han berättade vad han varit ­utsatt för i fängelset, minns Sofie Bäärnhielm.

17 år gammal och utan någon fastställd dom hamnade Alan i fängelse med andra kurdiska aktivister. De smugglade in böcker, pennor och papper och upprätthöll i smyg sin egen, mycket disciplinerade undervisning. Slagordet var: ”Vi ska förvandla ert tortyrhål till ett universitet.”

Det handlade om att mentalt stå emot elchockerna, vattensprutet på högtryck mot naken hud och upphängningen i armarna. Alan visste att enda sättet att inte röja någons namn eller göra några ”erkännanden” var att obevekligt tro på sin sak och vara medveten om konsekvenserna.

– Det finns inget värre än att erkänna, förklarar han. De som gör det mår ännu sämre. De känner en sådan oerhörd skam. ­Innan jag hamnade där själv kallade jag dem svaga.

– Nu vet jag hur det är. Vissa klarar inte hur mycket tortyr som helst.

Mycket handlade om en strategi mot vakterna och våldet–som att kasta sig över kamraterna som skydd mot slagen eller knyta ihop sig arm i arm och skandera ”död åt tortyren”. Den viktigaste ­regeln var att aldrig ge vakterna anledning att skjuta utan kämpa fredligt mot villkoren på fängelset.

När han just hade fyllt 19 år släpptes han oväntat, återvände till ­familjen och hade precis börjat slappna av när militärpolisen plötsligt ville ”tala med honom”. Alan lurades att tro att de skulle ge honom information.

– Därför gick jag för första gången i mitt liv självmant till ­polisen, till den lilla basen i min hemstad. Jag transporterades ­dagen därpå till centralstabens väntrum.

När han hämtades den kvällen var han helt oförberedd. Elektriciteten de körde genom fingrarna, i tungan, genom könsorganen hade så hög spänning att han svimmade. Dessutom började Alan plåga sig med tanken att han gått dit självmant.

– Förra gången hade jag lyckats komma undan psykiskt. Men nu… Det knäckte mig. Jag var rädd att hamna i fängelse igen, för vad skulle kamraterna säga? Jag hade ett visst rykte om mig, och nu hade jag gått och överlämnat mig själv. Jag kunde inte förlåta mig min inre svaghet.

Mellan två och fyra militärpoliser tog honom till tortyrkammaren, sex timmar varje kväll, tretton dagar i sträck. Där fanns förhörsledaren–eller sadisten, tillägger Alan–som försökte få honom att röja namn, avslöja handlingar och göra erkännanden. När han var klar kunde Alan varken stå eller gå. Han släpades till en håla på ungefär en kvadratmeter där det inte fanns en enda liten kant att sitta på. Sömn var omöjligt.

Det första Alan gjorde när han släpptes var att påbörja flykten ur Turkiet. Det tog honom två år innan han kom till Sverige 2001. Han började vakna av mardrömmar, misstänka människor på stan och undvika att åka buss–i Turkiet betydde ett stopp att polisen ville komma ombord och göra kontroll. Om han gick ut för att ta en öl överväldigades han av tankar på vad som hänt kamraterna och stod bara inte ut.

Läs hela texten här http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/artikel_2093475.svd

En inblick i bildandet av PKK

Den 15:e augusti 1984 är datumet då PKK inledde sin väpnade kamp mot den turkiska staten. Idag 24 år senare, 15:e augusti 2008, presenteras härmed en kortfattad bakgrund till PKKs uppkomst.

Texten nedan är en översättning av Farqini på den engelska bloggaren Hevallos inlägg.

Efter upprättandet av den moderna turkiska staten, enligt fördraget i Lausanne år 1923, började Turkiet med våld att assimilera det kurdiska folket. Detta initierades efter att Turkiet hade begärt och fått kurdisk stöd i kampen mot "imperialistiska" makthavarna; Storbritannien, Frankrike, Grekland och Italien. Turkarna hade vädjat till det kurdiska folket genom att med sin islamiska identitet presentera en "kristen" armé som fienden.

När Turkiet med hjälp av kurderna besegrade "imperialistiska" makthavarna vände turkarna ryggen till kurderna. Turkarnas ohederliga förräderi visades mot Hasan Hayri, den kurdiska företrädaren som stod i det turkiska parlamentet, på begäran av Mustafa Kemal Ataturk själv. Hasan Hayri sade att det kurdiska folket accepterades av Turkiet och att deras kurdiska kultur och identitet respekterades samt att det kurdiska folket inte vill ha en separat stat i enlighet med fördraget i Sèvres men vill leva i fred och harmoni med turkar i Turkiet. Hans tal överlämnades till representanter i Lausanne och den internationella pressen. Som ett resultat av talet undertecknade ombuden Lausanne-fördraget 1923, övertygade om att det kurdiska folket hade rättigheter i Turkiet och inte ville ha separation. Inte långt efter hans tal hängdes Hasan Hayri för landsförräderi av samma turkiska myndigheter som bad honom att tala i parlamentet. En brutal och grym turkisk politik med påtvingad assimilering av det kurdiska folket började. En politik som syftade till att förinta kurdiska kulturen och identiteten.

Maj 1925 sade Ismet Inönü följande till turkiska kongressen:

"Vi är uppriktigt sagt nationalistiska ........ och nationalism är vår enda faktor av sammanhållning. Inga andra element har någon form av inflytande före den turkiska majoriteten. Till varje pris måste vi turkifiera invånarna i vårt land, och vi kommer förinta dem som motsätter turkar eller "le turquisme."

Ismet Inönü

Och så inledde turkarna en förintelsepolitik. Förbud mot kurdiska språk, kurdiska namn, kurdiska kulturen och genomförande av rasistisk politik i folkmordsproportioner mot kurderna.

Tusentals kurdiska byar raserades och tiotusentals kurdiska människor dödades av den mest barbariska sorten. Naturligtvis fanns det motstånd och två stora uppror, (Shiekh Said och Ararat) mot den rasistiska politik som stiftats mot det kurdiska folket som alltid krossades av liknande metoder som användes mot judarna i Nazityskland. Halshuggningar, massgasning och bränning i grottor, stympningar, våldtäkter, flygbombningar med kemiska vapen, hängningar, tortyr, massfångenskap, etc. De flesta förtrycken krävde inga uppror eller motstånd men ägde rum efter en officiell plan av förintelse.

Det kurdiska folket har aldrig accepterat påtvingad assimilation heller inte kulturell folkmord. Många av de kurdiska organisationer som fanns före den turkiska statskuppen år 1980 krossades brutalt av den turkiska staten efter militärkuppen som resulterade i att tusentals flydde i exil för att organisera och publicera kurdiska tidskrifter i Egypten, Sverige och andra länder. Den enda organisationen som kunde stå emot det turkiska våldet var en grupp som hade startat 27:e november 1978, genom bland annat en man vid namn Abdullah Öcalan, PKK.


Abdullah Öcalan


PKK inrättade sitt högkvarter i Damaskus och ett träningsläger i Bekka dalen år 1979 vid namn Mahsum Korkmaz Akademin. PKK inledde en väpnad kamp mot den kemalistiska och rasistiska turkiska statens politik den 15:e augusti 1984. Kurdiska frihetskämpar med Mahsum Korkmaz (Agit) som befälhavare attackerade turkiska militären och kurdiska feodalherrar i Dih (Eruh) och Semzinan (Semdinli). Tusentals unga kurdiska volontärer från Syrien, Turkiet, Irak och Iran kom till partiet och mycket snart blev PKK den mest känslomässiga förespråkare för det kurdiska folket.

Befälhavare Agit

PKK kämpade för det kurdiska folkets rättigheter och övergick från sin lilla begynnelsestadium till att bli en nationell frihetsorganisation för det kurdiska folket.

PKK har haft den mest extraordinära fienden i den mäktiga turkiska armén massivt finansierad av USA och europeiska länder. De har kämpat mot provokationer, infiltration och har endast kommit åt sina resurser från det kurdiska folket själva, både när det gäller finansiering och mänskliga resurser.




Gerillan

Det har varit självuppoffringar (martyrer) och ibland icke kurdiska volontärer, som har väckt den kurdiska kampen till ett stadium där den befinner sig nu.

Utan någon väpnad kamp och det politiska och diplomatiska arbete PKK har utfört skulle inte någon kurdiska fråga existera i Turkiet i dag. Kurder skulle bara vara "bergsturkar" som den rasistiska turkiska staten försökt etikettera kurderna.

Amerikanska och europeiska makthavare ska skämmas då dem slaviskt har accepterat de etiketter som placerats på kurder som fallit offer för turkiska fascistiska tillämpningar. Man bör kriminalisera de som har underlättat denna politik genom att ge utbildning i psykologisk krigföring och som har levererat vapen till Turkiet för att användas mot det kurdiska folket.





Abdullah Öcalan i isoleringscell på ön Imrali.

Abdullah Öcalan kidnappades den 15:e februari 1999 med CIA och Mossads hjälp, och har varit fängslad på den turkiska ön Imrali sedan dess. Den enda politiska fången på öns fängelse. Öcalan som sitter i en isoleringscell mot folkrätten och som endast tillåts selektiv besök av sina advokater har förblivit den kurdiska frihetsrörelsens huvudman.

Tack http://farqini.blogspot.com/ för informationen.

En sväng på söder resulterade i intressant info från PKK sympatisörer

Var inne på söder en sväng igår och kände för en iskall bärs på Kvarnen. Ensam går jag in, beställer min öl, sätter mig ner och tar en klunk. Det stämmer så in i norden om att första klunken är bäst, när man väl fått i sig den första klunken breder sig en viss harmoni ut i kroppen och det mina besökare, det är bättre än thailändsk massage.
Nåväl, jag sitter där och precis njutit av stämningen från första klunken givit mig och hör ett par killar diskutera på kurdiska, visar det senare. Jag lyssnar ett tag på dom och hör ord som PKK, Apo (Abdullah Öcalan), Turkiye (Turkiet) osv.
Av min nyfikenhet och intresse för kurder och Kurdistan frågar jag dom om vad diskussionen handlar om och om dom va kurder. Killarna (Sipan, Rezan och Loran) svarar med att dom kommer från norra delen av Kurdistan (ockuperade delen i Turkiet) förutom Loran som kommer från västra delen (ockuperade delen i Syrien) samt att diskussionen handlar om PKK och dess kamp.

Sipan berättar att många kurder inte förstår varför PKK aldrig viftar med Kurdistans flagga ala rengin. Det handlar om att PKK för en politik just nu som någorlunda fungerar i och utanför Turkiet. Om PKK skulle vifta med ala rengin skulle turkarna kunna trycka mer på ord som separatister och ingen, vare sig Turkiet, EU och USA vill se ett självständigt Kurdistan i norr just nu. PKK måste föra en politik som tilltalar både turkar och övriga världen för att ens ha en chans att bilda ett självständigt Kurdistan. För att nå det målet får inte PKK ge någon en anledning att motarbeta den drömmen.
Nu är PKK väldigt nära mållinjen och ala rengin skulle inte gynna dom idag, det skulle sätta käppar i hjulen för dom säger Sipan och dom andra håller med.
DTP har ju som känt skrivit bok på 64 sidor (på kurdiska, turkiska och engelska), innehållande förslag till en lösning på kurdfrågan och skickats till 500 parlamentariker och 24 ministrar i olika länder. En idé som ursprungligen kommer från Abdullah Öcalan säger Rezan.

Mitt i lyssnandet ringer min tel och påminner mig om att jag skulle träffa en vän vid 19 snåret. Tackade för samtalet och informationen och spatserade vidare.

För er som är intresserade av DTP´s förslag kan läsa informationen här nedan som jag kopierat från http://bersiv.wordpress.com/

Info om DTP´s förslag:
Demokratiska Samhällspartiet (DTP) i Turkiet och norra Kurdistan har länge arbetat för att utforma projekt för en lösning av den kurdiska frågan i Turkiet och norra Kurdistan. Projektet “Karakteristiskt Demokrati” (Xweseriya Demokratîk) som vill stärka regionalt och lokalt självbestämmande kommer därför att tas upp i turkiska parlamentet. Projektet vill omforma Turkiet till 20 - 25 regioner med egna symboler.
Projektet presenterades för första gången på Demokratiska Samhällets Kongress den 24 oktober 2007 och röstades igenom som DTP:s “politiska agenda” under partiets andra kongress den 8 november 2007. Projektet har redogjorts på engelska, turkiska och kurdiska och skickades till parlamentariker och regeringsföreträdare i landet och utomlands. Projektets redogörelse består av 64 sidor och har nyligen den 23 oktober i år skickats till 500 parlamentariker och 24 ministrar i olika länder.
Projektet besvarar frågan kring vad kurder i Turkiet och norra Kurdistan vill ha och innebär att Turkiska staten överlåter mer makt åt regioner och kommunerna. En ny författning skall skrivas och reformer skall genomföras för att stärka regionalt och kommunalt självstyre i landet. Turkiet skall omformas ifrån dagens 7 regioner till 20-25 regioner för att bättre representera kulturella och språkliga skillnader i landet. Turkiska statens flagga och turkiska språket skall vara gemensamt för alla regioner, men varje region skall ha rätten att utfärda egna symboler såväl som egna flaggor och praktisera sitt eget språk som officiellt språk.
Vidare föreslår projektet att städer som Trabzon, Amed (Diyarbakir), Wan (Van) och Erzirom utfärdas som regionala huvudorter.

Ahmet Turk kritiserade Erdogan

DTP:s manliga språkrör, Ahmet Turk, for hårt ut mot en turkisk åklagare som krävde sex barn i åldrarna 13 och 14 23-års fängelse för att ha deltagit i otillåtna demonstrationer. “Är det såhär du omfamnar folket? Kommer du vinna folkets förtroende genom att omvandla hela landet till ett fängelse?” frågade Ahmet Turk under DTP:s parlamentsmöte igår. “Dessa barn växte upp i skuggan av vapen och stridsvagnar. Hade du förmågan att hitta och straffa gärningsmännen bakom attacken i Semdinli**? Är detta din rättvisa, högaktade premiärminister?” fortsatte Ahmet Turk.

Kurdish Info - Farqini

**Attacken i Semdinli utfördes av den djupa staten i Turkiet och dessa förövare greps på bar gärning av civilpersoner. Attacken skedde 2005 mot en bokhandel när en vit bil slängde en bomb mot butiken. En person dog och en annan fick allvarliga skador. Dessa banditer omringades kvickt av kurder som försökte dra ut dem från bilen men blev beskjutna av förövarna i bilen. En person dog och fyra andra skadades av skotten. Turkiska polisen som kom till platsen räddade förövarna. Medborgare som bröt sig in i den vita bilen hittade tre AK-47:or och ett id-kort tillhörande Ali Kaya, medlem av turkiska underrättelsetjänsten.

DTP kickade igång arbetet inför kommunalvalet 2009

Idag kickade DTP igång arbetet inför kommunalvalet under mars 2009. DTP- politiker reser i en konvoy och skall besöka alla städer i norra Kurdistan (sydvästra Turkiet). Idag besöktes Colemerg (Hakkari) och Gever (Yuksekova). Stora massor tog emot konkoyen i båda städerna.

Jane’s Defence: PKK är en politisk rörelse och Öcalan är en politisk ledare

Den ansedda säkerhetspolitiska tidskriften Jane’s Defence analyserade politiska krafter i Turkiet och gjorde en lista. Enligt Tidskriften är kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan en av Turkiets sjätte mäktigaste politiska ledarna i landet. Jane’s Defence påpekar att Öcalan har miljoner supportrar i Turkiet och norra Kurdistan och är därför en politisk ledare som influerar Turkiets politiska utveckling. Tidskriften menar att PKK och Öcalan bör ses som legitima politiska aktörer i Turkiet med anledning av stödet som finns för dessa.

Källa:

http://bersiv.wordpress.com

Så fel det kan bli

Dokumentär om ultranationalism i Turkiet

BBC har en väldigt bra dokumentär på sin hemsida om ultranationalism i Turkiet.

Går att titta på här.

Detta supportar det internationella samfundet

Varning!

Dessa bilder är väldigt starka!

Bilderna är tagna av den turkiska militären och används som trofé för deras barbariska och inhumana tortering och mördande av den kurdiska gerillan.

Det är välkänt bland kurder om turkiska soldaters barbariska behandling av den kurdiska gerillan när dom blir tillfångatagna levande av den turkiska armén och bilderna bekräftar dessa historier.

Detta är vad internationella samfundet stödjer, då dom fortsätter blunda för Turkiets barbariska beteende gentemot kurder!

Klicka på länken:

http://zinarala.blogspot.com/2008/11/unas-fotos-trgicas-sacadas-por-soldados.html

Internationella samfundet

Kurdiska frihetsrörelsen fyller 30

En tankeställare!?

Turkiets premiärminister

Recep Tayyip Erdogan

EUTCC stöder Joost Lagendijk-Turkiet bör överväga regionalt kurdiskt självstyre

Joost Lagendijk

EUTCC 2008-11-14- Den senaste tidens våld i Turkiet avseende den kurdiska frågan visar på behovet av ett förnyat engagemang från alla inblandade parter att söka en fredlig lösning. Den 4e november föreslog Joost Lagendijk, ordförande i EU-parlamentets utskott för relationer med Turkiet, att Turkiet bör överväga regionalt kurdiskt självstyre som lösning till den kurdiska frågan. Lagendijk förklarade att regionalt självstyre i många EU-stater inte innebär separatism, "jag menar inte i bemärkelsen separatism, vilket skulle skada landets enhet." Lagendijk påpekade även att boken/häftet om "Democratic Autonomy Project" som har tagits fram av det pro-kurdiska partiet DTP må hitta stöd hos folk i EU. Lagendijk tillade dock att det beror på om Turkiet anammar ett sådant system, och att EU inte kan ingripa i den frågan. Lagendijk kritiserade även det regerande paritet AKP för att inte ha förverkligat de utlovade reformerna avseende yttrandefrihet, minoriteter, kurdfrågan, och militärens roll i den civila politiken under den tid då Turkiet ansökte om medlemskap i EU.

EUTCC (EU Turkey Civic Commission) välkomnar och stöder Joost Lagendijk uttalande om regionalt självstyre. De rekommenderar Turkiet starkt att inte förbjuda det demokratiskt valda partiet DTP som i så fall skulle leda till ett kraftigt bakslag för den demokratiska processen i Turkiet. EUTCC uppmanar EU och det internationella samfundet att stödja idén om regionalt självstyre i sydöstra Turkiet som ett sätt att främja en fredlig politisk lösning på konflikten.

Å EUTCC styrelsens vägnar

Kariane Westrheim, ordförande

Hans Branscheid, Styrelse

Michael Gunter, Styrelse

http://farqini.blogspot.com/

kurdish info

Lars Ohly åker till Kurdistan

Den 17 november till 23 november åker en delegation från Vänsterpartiet till Kurdistan/Norra Irak.

Delegationen består av:

Lars Ohly, partiledare.

Ulla Hoffmann, fd partiledare & fd riksdagsledamot.

Mujde Rashid, kommunpolitiker i Stockholm.

Firat Nemrud, distriktsordförande i Eskilstuna.

Syftet med besöket är att följa utvecklingen i Kurdistan. Delegationen kommer att träffa såväl regeringen som oppositionspartierna men också kvinnoorganisationer, kristna grupper och minoritetsgrupper. Dessutom ska man besöka staden Halabja där Saddam Hussein gasade ihjäl över 7 000 människor den 16 mars 1988, samt Anfall-området där folkmordet på kurderna skedde.

Program för Vänsterpartiets resa till Kurdistan/Norra Irak (med reservation för ändringar/tillägg)

17 nov: Anländer i Erbil

18-19 nov: Officiella besök - Delegationen träffar KRG (Kurdistan Regional Government), besöker parlamentet och träffar olika ministrar och partirepresentanter.- Delegationen har även möten med kvinnoorganisationer, minoritetsgrupper och kristna grupper. Bl.a. Assyriska-kaldeiska-syrianska folkkongressen, Assyriska demokratiska organisationen, Assyriska och Kvinnoförbundet i Irak.

* 20 nov: Avresa till och besök i Suleiymania- Besöker universitetet och träffar studenter, lärare, ledningen för universitetet. Ev. träff med chefen för utbildningsväsendet, och ev. träff med PUK, Kurdiska patriotiska Unionen, i Suleiymania.- Besök på kvinnofängelset och/eller ungdomsfängelset. - Besöker Anfall-området och ett av lägren för offrens familjer. Mycket viktigt besök eftersom Vänsterpartiet driver i riksdagen att få Anfall erkänd som folkmord. - Besök på kvinnocenter. - Besök på Läkare utan gränsers sjukhus med avdelning för flickor som har utsatts för hedersvåld. - Deltagande i Kurdisk Kulturfestival

* 21 nov: Besöka staden Halabja - Delegationen besöker Halabja, monumentet och det moderna biblioteket. Vänsterpartiet kräver fortfarande att den 16 mars ska erkännas som den internationella dagen mot folkmord. - På kvällen åter till i Suleiymania och möten/besök.

* 22 nov: Zargos- Besöker iranska kommunistpartiet Komalah och Zargos-lägret.

* 23 nov: Avresa från Erbil till Stockholm

.........................................................................................................................................................................

När man ändå åker ääääända bort till södra Kurdistan och besöker både den ena och den andra. Varför skippar man då Qendil (PKK)?

Nä du Lars Ohly, du må vara en kurd "vän" men ska du ge dig in i leken får du gärna göra det med stil.

För mig är du ännu en satsare!

Murat Karayilan: Acceptera, Vi är inte turkar!

Ordförande för Kurdistans Samhällsunion (KCK), Murat Karayilan besvarade i ett uttalande Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogans nationalistiska inställning till kurder. Karayilans svar gavs med anledning av Erdogans utspel om att det i Turkiet endast finns en flagga, ett språk, en stat, en nation och dem som inte kunde acceptera detta borde lämna landet.

Skall ni tvinga oss till att bli turkar?

“Din inställning är rent ut nationalistiskt.[Syftar på Erdogans utspel] Du förlitar dig på din militära styrka och ockupation av ett annat land och du ber dess ursprungsbefolkning att lämna landet. Hur kan detta anses vara lämpligt? Folket som du ber skall lämna landet har sina rötter femton tusen år tillbaka i området. Ditt folk som vandrade till området för drygt tusen år har inte rätt att tvinga ut en folkgrupp som bebott området i femton tusen år. Min folkgrupp är inte turkiskt, skall du med tvång göra oss till turkar?”

Karayilan besvarade även Erdogans exempel om att svarta i USA accepterar amerikanska flaggan, språket och ser sig själva som stolta amerikaner.

Karayilan: Kurder med heder kommer aldrig att acceptera en flagga som symboliserar begravningen av kurdiska identiteten.

“Med anledning av att vi skickade ett gratulationsbudskap till Obama, förargades Erdogan. Han frågade sig om varför kurder inte gör som dem svarta i USA, dvs. att acceptera den turkiska flaggan. Har Erdogans erkänt kurdiska folkets rättigheter? Har Erdogan accepterat mig som kurd? Har turkiska staten accepterat kurdiska folkets identitet och för detta genomfört förändringar, eller har turkiska staten insisterat på att med tvång göra kurder till turkar och mot dem bedrivit en folkmordspolitik? Erdogan måste först av allt besvara dessa frågor. Svarta i USA som accepterar den amerikanska flaggan, gör det eftersom amerikanska staten accepterat dem som svarta. Men turkiska staten accepterar inte ens existensen av kurdiska folket, istället vill staten begrava kurdiska identiteten och på den vaja med den turkiska flaggan. Självklart kommer vi så länge som flaggan symboliserar vår undergång att inte acceptera den, och ingen kurd med heder kommer att göra det heller. En gemensam flagga kan endast accepteras när den symboliserar allas rätt, när den blir demokratins och jämlikhetens flagga och när inga problem mellan kurder och turkar återstår.”

...........................................

Tack Bersiv

Ser man på!

Googlade runt lite och sökte på kurd, Kurdistan osv. Vad finner man, en kurdisk klubb/nätverk som heter Pushî.

"BakgrundThe rhythm of Mesopotamia Pushî är är en kultur och event nätverk som har till syfte att anordna olika kulturaktiviteter och främja konst och kultur för ungdomar. Nätverket kommer bland annat att anordna konserter, konstutställningar, teaterföreställningar och diverse events med mesopotamiskt influens. Pushî kommer också att promota artister, konstnärer, författare genom att aktivt bidra med både stöd och kontaktnät. Pushî startades i mars 2008 av Amer Salih och Sores Armanc. "
Deras hemsida:
http://www.pushi.se

Dem ska ha en tillställning den 29 november på ett ställe som heter café Umbra, kanske ska masa mig över dit och kanske lär jag mig ett par moves!?

Lite reklam :D

Öcalan: "Jag erbjuder det turkiska samhället en enkel lösning!"

"Jag erbjuder det turkiska samhället en enkel lösning. Vi kräver en demokratisk nation. Vi är inte motståndare till enhetsstaten och republiken. Vi accepterar republiken, dess struktur av enighet och sekularism. Men vi tror att den måste omdefinieras till en demokratisk stat som respekterar människor, kulturer och rättigheter. Mot denna bakgrund måste kurderna få vara fria i att organisera sig på ett sätt så att de de kan utöva sin kultur och sitt språk och kan utvecklas ekonomiskt och ekologiskt. Detta skulle göra det möjligt för kurder, turkar och andra kulturer att enas under ett tak av en demokratisk nation i Turkiet. Detta är dock bara möjligt med en demokratisk författning och en avancerad rättslig struktur som försäkrar respekt för olika kulturer. Vår idé för en demokratisk nation definieras inte av flaggor och gränser. Vår idé om en demokratisk nation består av en modell som bygger på demokrati istället för en modell baserad på statliga strukturer och etnisk ursprung. Turkiet måste definiera sig som ett land, som omfattar alla etniska grupper. Det skulle vara en modell baserad på mänskliga rättigheter i stället för religion eller ras. Vår idé för en demokratisk nation omfattar alla etniska grupper och kulturer.

Ladda ner den engelska versionen av Abdullah Öcalans förslag för en fredlig och politisk resolution av den kurdiska frågan i Turkiet, här: Krig och fred i Kurdistan.

Tack för informationen:

http://farqini.blogspot.com

Sorry kära medmänniskor...

Har inte haft tillgång till internet på ett par dagar, men nu är man back on track foks!

EU uttalar sig om Abdullah Öcalans demokratiska modell

Enligt en EU talesman - Joost Lagendijk, som är ordförande för Turkiet-EU kommittén, anser han att Turkiet bör överväga regional autonomi för den kurdiska delen.

“I don't mean it in the sense of separatism, which would harm the country's unity. The system should go on. The military itself knows that the situation in Hakkari is different from that in Istanbul.”

“The booklet on the ‘Democratic Autonomy Project' prepared by the pro-Kurdish Democratic Society Party, or DTP, may find supporters in the EU. It depends on Turkey to embrace such a system and the EU can't intervene in the subject. However, Turkey could consider such a system, which still exists in the EU countries of Germany and the United Kingdom,”

“We are gradually becoming impatient. Turkey took important steps, especially in foreign policy but they aren't sufficient to correct its negative report on domestic issues. The problems at home should be resolved,”

Läs mer här (Engelska):

http://www.turkishdailynews.com.tr/article.php?enewsid=119372

Obama lyckades med det omöjliga

USA´s nya president heter Barack Hussein Obama II, detta mina vänner, det är historiskt!
Ska bli ett sant nöje att få följa honom dem närmaste åren.

Några punkter som Obama håller kärt:
1. Ja till aborträtten.
2. Förespråkar offentliga investeringar i infrastruktur och skolor.
3. Ja till utvidgad sjukvårdsförsäkring med garantier för alla minderåriga.
4. Vill se över frihandelsavtal och lägga till nya villkor.
5. Nej till enkönade äktenskap.
6. Ja till homosexuellas rätt att adoptera.
7. Vill beskatta oljebolagens övervinster.
8. Nu öppen för viss oljeborrning offshore efter att tidigare ha sagt nej.
9. USA ska leda kampen mot klimathotet.
10. Ja till bindande krav på mer bränslesnåla bilar.

Turkiska ambassaden i Ryssland säljer kvinnor

Ryska TV kanalen RTR avslöjar att tjänstemän vid den turkiska ambassaden i Moskva säljer prostituerade kvinnor.

RTRs TV program Spetsialni Korresondent visade ett reportage som visar hur tjänstemän vid den turkiska ambassaden i Moskva säljer prostituerade kvinnor. I inslaget kan man se hur ett stort antal kvinnor besöker ambassaden vid alla tider på dygnet.

Vidare i inslaget kan man se hur en turkisk tjänsteman vid namnet Sarper Yetis och en rysk kvinna vid namnet Olga diskuterar hur de skall sälja och Köpa kvinnor. Det framkommer även i inslaget att Olga är ansvarig för att värva nya prostituerade och att Yetis tar emot 6000 euro för att skicka dem till Turkiet.

Källa RTR

Turkiets premiärminster till kurder: Acceptera läget eller lämna landet

Turkiets premiärminister Tayyip Erdogan har den senaste tiden besökt kurdiska städer för att stärka AKP:s röstantal bland kurder inför kommande kommunalvalet som hålls under mars nästa år. Erdogan har besökt Amed (Diyarbakir), Dersim (Tunceli), Wan (Van) och nu Golemerg (Hakkari). I samtliga städer bojkottades Erdogan av kurder med anledning av brutna löften och AKP:s övergivande av den kurdiska frågan till den turkiska militären.

Med anledning av oroligheterna och den kurdiska bojkotten av regerginspartiet AKP och Erdogans besök i norra Kurdistan talade en ilsken Erdogan utanför sitt partipartilokal i Golemerg. Partilokalen utsattes under gårdagen för ett sprängattentat som ännu ingen tagit på sig. Erdogan uppmanade kurder som inte accepterade läget i Turkiet att lämna landet. “Vi säger ett land, ett språk, en flagga och en nation. De som ställer sig emot detta kan lämna landet. Dem får åka vart dem än vill, det är samma sak i alla länder”. Sade Erdogan under talet till en samlad press.

Men nu får väl turkarna ta och ge sig, vadå lämna landet!? Det är väl ändå turken som ockuperat kurdernas land, dem om någon bör lämna landet med omedelbar verkan! Är det verkligen bara jag som höjer på ögonbryna? Att våra välkammade politiker inte ryter till mot ett 2 face land som Turkiet!?

Vill även passa på att tacka bersiv.wordpress.com för informationen.

Källa:

http://www.hurriyet.com.tr/english/domestic/10269595.asp?gid=244&sz=44278

Självklart att acceptera Kurdistan

Många frågar sig: Vad är Kurdistan? Det är ett geografiskt område i Mellanöstern vars folk har en lång historia. Kurderna är i dag den största folkgruppen på cirka 40 miljoner människor som inte har ett erkänt land. Kurdernas förfäder tillhör Mesopotamiens många folkslag.
Förtrycket mot kurderna har inte endast varit från en fascist utan från fyra nationer, samt världsledande staters oljeintressen som styrt kurdernas öde. Kurdistan delas i gränsområdet mellan Iran, Irak, Turkiet och Syrien. Kurderna har ett starkt och välutvecklat språk som härstammar från indoeuropeiska språkgrenen. I det geografiska området Kurdistan finns en befolkning som till 96 procent är kurder.
Den intellektuella definitionen av nation på universitetsnivå i västerlandet, definieras med huvudstenarna: gemensam härkomst, särpräglad kultur och förstärks med faktorer som gemensamt språk eller gemensam religion.
Räcker inte dessa definitioner för att acceptera ett Kurdistan? Eller ska man behöva ta till argument som:
¥ Förföljelser och massmord på kurder.
¥ Förtryck, genom att inte få tala och skriva sitt språk i sina skolor.
¥ Att inte få döpa sina barn till kurdiska namn.
¥ Att inte få fira sina traditioner.

Enligt FN:s stadgar så har ett folk med ett gemensamt språk, en gemensam kultur och gemensam geografisk tillhörighet rätt till självbestämmande över sin egen framtid.
Kurder uppfyller alla dessa krav och är en enorm majoritet. Det bör även tilläggas att södra Kurdistan (norra Irak) sedan 1991 är en fri zon och har sedan dess framstått som en ljuspunkt inom demokratin i Mellanöstern, så varför överlämnar man inte till kurderna förtroendet att ha ett eget land och leva som människor är värda att leva i dagens värld?

It´s a strange world...